Till vardags är han projekteringsledare och VD för a och d arkitektkontor i Luleå. Men han är också en av de drivande krafterna bakom i utbildningen till Byggnadsingenjör digitalt byggande, som startade för första gången på NBI/Handelsakademin i augusti 2020. Vi ringer upp och får en pratstund om varifrån drivet kommer, om yrket och framtidsutsikterna.
Hej Joakim Persson! Varför har du och ditt företag valt att engagera er i utbildningen?
– Det finns flera skäl. Vi vill ha de absolut bästa medarbetarna här hos oss. Vi vill ha så kvalificerade sökande som möjligt och då behöver de ha en riktigt bra utbildningsgrund för att matcha det. Så det finns ett visst egenintresse men även ett branschansvar som vi som regionalt företag behöver bidra med. Många har tydliga brister i sin utbildning när de söker till oss.
Jag saknar den byggnadsingenjörsutbildning jag själv gick på Luleå Tekniska Högskola i början av 1990-talet, den var riktigt bra! Resultatet byggde till stor del på Rune Sandströms engagemang – Rune är lite av en legendar inom konstruktion och i utbildningsbranschen i Luleå. Det känns inspirerande att själv kunna vara med och skapa en riktigt bra utbildning med relevant innehåll.
Jag tycker att många utbildningar i dag tyvärr har blivit alltför otydliga och spretiga. Ska man bli bra på att projektera hus behöver man fokusera på just det, och inte lägga för mycket tid på perifera ämnen som till exempel ledarskap och projektledning – det får komma senare i karriären.
Ni var med i designen av utbildningen från allra första början. Hur gick det till? Berätta!
– Det stämmer, jag var en av de som var med i processen från start när man ansökte om att få starta den. Först var det lite som pliktskyldigast – jag har tidigare suttit i andra ledningsgrupper för utbildningar men jag märkte snart att här fanns förutsättningar att göra en riktigt bra branschinriktad utbildning – det fanns inte samma begränsningar som jag tidigare erfarit. Vi började mer eller mindre med ett vitt papper och fick möjlighet att tillsammans verkligen skräddarsy utbildningen. Då väcktes mitt eget engagemang på riktigt och vi kunde bidra med exakt vad vi ville att en studerande skulle kunna för att vara attraktiv för oss att anställa.
Det stannade inte där, för sedan fick ni undervisa också?
– Ja, sen fick branschen chansen att ta första kursen som var Projektering – hur man ritar husens tekniska lösningar. Vi tog den under våra vingar och tog själva på oss de flesta föreläsningarna och tog in branschkollegor på andra. Det har varit jätteintressant att få vara med även på detaljnivå, att både få bidra med vårt branschkunnande men att också landa det i klassrummet. Utbildaren från oss är kursansvarig, själv är jag mer idéspruta. Jag brukar säga till mina kollegor att jag kommer att avsluta min karriär som lärare😊. Då är det nog Rune jag ser framför mig, han är lite av en förebild.
Kan du berätta lite om hur ledningsgruppen arbetar?
– Vi försöker lägga upp hela utbildningen pedagogiskt, från övergripande kursmål till lektionsinnehåll och schema. Vi förbättrar och omformar efter hand, som exempel kan jag nämna en kurs som blev lite för specialiserad, så den skruvar vi i. Uppföljning och utvärdering har vi redan påbörjat. Vi tar också beslut om vilka sökande som blir antagna.
Tar ni också emot LiA?
– Ja, LiA börjar nu i maj och kommer ta emot 2 personer, en till varje kontor. Det är ju en fantastisk möjlighet för både studenter och företag att lära känna varandra och ger studenterna en bra möjlighet att förstå kopplingen mellan studier och verklighet, att se när teorin omsätts i praktiken.
Jag läser på er sajt att ni utmärker er genom kreativ arkitektur som fungerar, bland annat genom unik samverkan mellan arkitekter och projektörer – berätta!
– I många fall består ett arkitektkontor av en stor majoritet arkitekter och några få ingenjörer, vi har 7 arkitekter och 25 ingenjörer. Vi har den tekniska kompetensen inhouse, medan man traditionellt ofta lejer in konsulter som gör konstruktionshandlingar, beskrivningar och tekniska specifikationer mm. Hos oss är det ingenjörer som riktar konstruktioner, köksinredningar mm i nära samarbete med arkitekterna, så att arkitekterna kan fokusera mer på själva utformningen. På så sätt nyttjar vi alltid den kompetens som behövs för ett fullgott slutresultat.
Vi har målmedvetet byggt upp en kultur där alla får delta, och där det inte finns några dumma frågor. Vi har varje vecka ett arkitekturforum där vi försöker lära av och hjälpa varandra till en högre nivå på våra produkter. Här finns ingen onödig hierarki och vi ser det som en optimal väg till kvalitetssäkring av arkitekturen. Det är en ständigt pågående utvecklingsprocess som kräver samverkan om det ska bli riktigt bra. Vi heter ju a och d arkitektkontor och det står för arkitekt och detaljprojektering. Vår målsättning är att husets design ska stödja den tekniska funktionen och vice versa för att byggnaden ska kunna stå i 100 år.
Vilken roll har byggnadsingenjören i processen?
– Arkitekten står för estetik, utformning, logistik och planlösning medan byggnadsingenjören sköter detaljutförandet – hur dörrar ska se ut, hur man tekniskt ska bygga, hur man uppfyller ljud- och brandkrav med mera. Jag är grymt imponerad av arkitekternas förmåga att skapa känslan av det upplevda rummet och miljöerna som helhet. För byggnadsingenjörens del gäller det att se samma slutmål och samtidigt hålla fokus på de krav som ställs och hur målet ska uppnås genom såväl upphandlings- som byggprocessen.
Vilka personliga egenskaper ser du som särskilt lämpade hos en person som funderar på byggnadsingenjör?
– Alla projekt är ju olika, så det gäller att kunna tänka nytt och vara tekniskt intresserad. Man måste vara noggrann och systematisk och ha ett stänk av nyfikenhet och intresse av området, ett estetiskt intresse är förstås också värdefullt om man ska jobba på ett arkitektkontor. Riktigt duktiga ingenjörer är nyfikna och handlingskraftiga men gör väldigt få fel.
Ny teknik påverkar i stort alla branscher och även byggbranschen står inför stora förändringar. Vad ser du hända i branschen de kommande åren?
– Just nu rör sig mycket runt utvärdering av utbildningens kurser BIM A och BIM B medan kursen BIM Metodik pågår. BIM (Building Information Modelling) är egentligen en databas där man modellerar hus och stoppar in all nödvändig information i modellen, det är inte bara en ritning. Ingenjören ritar utifrån underlag upp en modell av huset, där man kan ange alla olika parametrar för byggdelar, vilka krav ställs osv. Sen kan man enkelt exportera all data (material och mängder) till ett kalkylprogram och informationen förs då sömlöst över till nästa användare som ska utföra kalkyler och produktionsplanering mm (som är efterföljande steg i processen). När man använder BIM-modellering kan man i tidiga skeden analysera ekonomiska konsekvenser av olika val i projekteringen på ett mycket kraftfullt sätt.
Hur ser du på möjligheterna att få jobb i branschen framöver?
– Dom är verkligen goda. Investeringsvolymerna i vår landsända förutspås bli rekordstora de kommande 15 – 20 åren så kompetensförsörjningen kommer bli en flaskhals. Den här utbildningen är ju mer skräddarsydd och ännu vassare än många andra, så de studerande här tror jag har riktigt goda möjligheter att få utvecklande jobb inom byggbranschen.
